Jag tillhör dem som tycker att skapande ska vara prestigelöst och lustfyllt, särskillt med barn. Jag bryr mig inte om barnens alster blir det snyggaste jag sett eller inte för det är skapandet i sig som är syftet, att låta dem utvecklas och pröva på nytt samtidigt som de tränar sin fantasi och inlevelseförmåga. Samtidigt som vi pysslar småpratar vi om ditt och datt och barnen delar med av all sin klokhet.

Första påskpysslet i år är en förtjusande toarulletupp som jag hittade hos Unga Fakta. Oftast är pysslet vi gör i måarrummet sådant som jag kommer på när jag cyklar fram och tillbaka till förskolan (ingen av idéerna är givetvis mina unika utan jag plockar från minnesbanken och utvecklar) men till Påskpysslet passade jag på och kollade in idéer från andra kreativa personer och på Unga Fakta hittade jag en massa kul som ska prövas.

Målarrummet är inte jättestort så när vi pysslar är vi ungefär fyra barn i taget och jag. Hur många vi är beror lite på vilket pyssel vi håller på med men fyra tycker jag är rätt lagom så att alla får den hjälp och uppmärksamhet som behövs. Barnen på avdelningen är mellan 3-5 år så vilken hjälp de får beror lite på ålder och vad de klarar av. Jag utmanar dem alltid till att testa och göra själva och fokuserar på att visa och svara på frågor.

För några av barnen är det jättesvårt att klippa själva, andra behöver hjälp att stava om de ska skriva något. Alla barnen är bra på något och jag är noga med att de ska göra sitt bästa för deras egen skull, inte för att vara bäst eller rita finast.

Idag hann två barn helt färdigt medan några har tuppkam och näbbar kvar. På tuppkammarna får de skriva sitt namn eftersom tupparna ska vara servetthållare och placeringskort på årets påsklunch. Svårast med det här pysslet var att riva pappersbitarna vilket jag löste genom att de fick riva en hög själva för att öva och sedan fick de ta ur min burk. Jag hjälpte också de minsta med klistret på slutet eftersom det var svårt att hålla rullen på ena handen och manövrera klistret. Imorgon kommer jag hälla upp klister så de får pensla på istället för att klämma ur tuben. 

Jag gillade att göra de här djuren och det blir nog fler djur med toarullar framöver. Det är enkelt och billigt pyssel och allt material utom klistret är sådant som annars skulle slängas och sådant gillar jag, att ta hand om resurser!

I lördags fyllde jag år, grattis till mig! Jag firade med pysselträff men jag glömde glasögonen på jobbet i fredags så det blev inte så mycket pysslat utan mest trött huvud för min del. Trots detta var det en underbar dag som avslutades på restaurang med goda vänner. Igår fortsatte firandet och, ja, jag har haft en toppen helg!

Idag är kroppen trött och längtar efter värme. Jag har dragit fram pysselgrejerna till soffan och lite blir gjort men det projektet är hemligt ett tag till. Nu ska jag gå ner och kolla om det kommit någon rolig post för jag väntar på ett DT paket som jag längtar att sätta tänderna i.

Har ni snöat bort i helgen eller finns ni kvar?

Jag har inte tränat på 1½ vecka, det är otroligt frustrerande och idag blir det inte heller någon träning. Jag satsar på imorgon för jag vill ha tränat en gång före helgens pysselträff och födelsedagsfirande. Träningen ger en skön kombination av lugn och energi i kroppen så jag saknar det.

Stortån är inte mycket bättre, det gör ont så fort jag går med skor på. Jag har fixat med inläggen nu så imorgon blir första testet med dem om inte det funkar så får jag gå till läkaren.

Jag vet inte om jag går både till och från jobbet imorgon, om jag vågar chansa men jag vill så envisheten kommer nog överrösta klokheten. Tån är som gräddet på moset för min trötta, förkylda kropp som att det inte räcker med att resten av kroppen protesterar.

Nåja, mina smärtor känns rätt banala i sammanhanget och det går ju över, kroppen är mest lite vintertrött trots allt.

Idag var tankarna enkla och väldigt inriktade på att klara vägen hem utan att få ännu mer ont i kroppen. Min tå krånglar och det irreterar mig. Jag har köpt nya inlägg som jag hoppas hjälper för mina promenader vill jag inte vara utan.

Kreativ365 säger ni, vad är det för bloggnamn, här är ju alldeles tyst. Och det stämmer, här är tyst men min kreativa röst är det inte. Mina dagar spenderar jag i målarrummet på en förskola och tillsammans med barnen där utforskar jag skaparglädjen. Det är en underbar resa att få följa dem och fundera med dem. Vi småpratar eller lyssnar på musik och så skapar vi!

Väl hemma fastnar jag i datorn med vilken jag surfar runt och letar efter fina GSD och DXF filer till min QK Silhouette (jag köpte min när Quickutz fortfarande producerade mojängerna). När jag väl hittat alla filer så sorterar jag dem, fixar till, sorterar lite till, rensar och gör fint. Det resulterar i att jag har int i händer och axlar och inte så mycket pyssel. Jag blir aldrig klar heller för jag slutar aldrig leta nya filer. Hjälp, jag är fast!

Det här kortet gjorde jag förra helgen på Stämpelgården och i helgen är det dags igen! Dags att skära ut lite nytt altså så jag har lite nytt kul att pyssla med.

Tjingeling!

Vill du veta mer? Kolla in www.brunsonsblogg.se

Äntligen kommer min Greeting Farm stämpel till användning. Jag gillade verkligen inte stämplarna från det här märket först och trodde inte alls att de passade mig men man är inte sämre än att man kan ändra sig som det heter.

Efter år av trånande har jag äntligen köpt några Tim Holtz stämplar. Nu har jag ett julark och så detta men ack vad de väcker habegär. På det här kortet har jag inte använt något mönstrat papper utan gjorde en egen bakgrund i äkta TH anda med underbart kladdiga fingrar som resultat.

Efter lite letande i spillbitslädan och lite mer lek med distressink så fixade jag till det här kortet. I ett kuvert har jag också lite färdigutskrivna ord som jag fixat till med min Silhouette. Otroligt smidigt!

Det sista kortet blev inte riktigt som jag tänkt mig eftersom mina distresser bytt färg. Tänk er kanterna lite ljusare så blir det mer rätt. Damen är urklippt från en förpackning som tidigare innehöll blingstenar. Textstämpeln är från Eat Cake Graphics.

Nåja, vi njuter av vårt goda bröd och förundras över hur det jäser utan hjälp av jäst.

Vad jag gillar med spinning är inslaget av mental träning för det är så jobbigt att man måste bestämma sig, vilja och hålla ut. 40 sekunder kan vara nästan plågsamt mot slutet men jag ska orka fram till tempoändringen, jag ska. Förra veckan var mitt tredje pass för den här omgången och redan känner jag hur min uska kondis förbättras men så har jag också bestämt mig.

Jag är en person som älskar att röra sig och som älskar aktiviteter som kräver styrka och kondition, ändå hamnar jag i perioder där jag helt försoffar mig. När jag prluggade så tränade jag mycket men sedan tappde jag, som många, den rutinen när jag började jobba. Gymmet jag gått på tidigare ligger helt fel och inte förrän nu har jag hittat en rutin som passar. Att jag dessutom har en pålitlig träningskompis som tränat regelbundet i flera år gör inte saken sämre.

Förra sommare gick jag upp 10 kilo helt i onödan och det kändes inte kul alls så nu ska de bort. Jag använder inte vågen som mått utan ett par jeans och till våren ska jag vandra, när kilona är borta har jag förtjänat ett par nya kängor och då är utrustningen åter igen perfekt.

Fler än jag som fått en nytändning efter helgerna?